Klockan 20:11 en kväll i juli 2016 får Sjöassistans ett samtal från en båtägare som gått på grund med en segelbåt norr om Grinda i Stockholms skärgård.
Vi gör som vanligt en grundlig larmintervju. Båtägaren ser inga skador på båten inifrån, båten tar inte in vatten men står stadigt på grundet. Man tror dock att man tappat propellern, men vädret är fint så situationen är lugn.
I det här fallet engagerar vi skeppare Bosse från Vaxholm med sin Pluzz 55. Vi ger honom alla uppgifter och telefonnumret till båtägaren, så de kan ha kontakt. Assistansen löser Bosse som vanligt med bravur och kunden blev nöjd. Vi har bett Bosse själv att berätta om det här assistansärendet:
– På väg ut ringer jag som vanligt upp för att kolla läget. Dom har kommit av grundet men har nu istället något fel på motorn, säger Bosse.
– Vi möts väster om Borghålet och jag förtöjer långsides. Något har hänt med motorn, den startar, men på alldeles för högt varvtal. Det är omöjligt att växla.
Jag går ned i ruffen för att felsöka och blir då glatt uppvaktad av skeppshunden, en pitbull, som helt klart gillar en Sjöassistansskeppare. När vi gosat klart, kan jag konstatera att en returfjäder förmodligen saknas. Det får bli en MacGyver-lösning, en flagglina från motorn ut till sittbrunnen, d.v.s. dra i linan vid växling och varvtalet sänks.
Natten närmar sig, det är stilla och stjärnklart. Segelbåten går till Grinda gästhamn där skeppshunden måste rastas.